Jaha, då var det officiellt slut på vilan, då vår bebis helt plötsligt bestämt sig för att börja GÅ med sin lilla kärra. På tisdag blir han dessutom åtta månader, och har jag nämnt hur otroligt fort det går?
Tilläggas kan att det är lite halvdrygt att L är så snabb på att lära sig stå, gå osv, när balansen inte riiiiktigt finns där än. Han ställer sig upp mot soffan, bordet eller tv-bänken och så släpper han taget. Kaxigt tycker hans mamma! Trots att man är med och slänger sig som värsta fotbollsmålvakten efter honom hela dagarna så slutar det i gråt minst en gång om dagen. Ibland uppenbarar sig även ett blåmärke. Det är jobbigt i hjärtat när han är ledsen, men samtidigt kan man väl inte dadda honom för mycket och sätta ned honom så fort han vill stå? Hur är det för er andra? Hur gör ni?
Jag tycker det där är jätte svårt, Mindie ställer sig bara på knä än, vilket jag är riktigt glad över. Jag har sagt många gånger att hon måste lära sig och så många blåmärken som hon haft för att man inte hinner med att hon är så snabb och tror att hon kan mer än hon egentligen kan.. :/ Skit svårt är det!
SvaraRaderaVi gör samma, säger AjAj hela dagarna. Plockar inte bort någonting..
SvaraRaderaAw, den lilla grabben som blivit så stor! Åh.. Han är så gulligulligull, jag vill bara krama honom! :D
SvaraRadera