MAMMA

Min mamma
Min mamma är inte av denna värld. Hon är gudalik. Helt otrolig, obeskrivlig, gudalik. Hon har gått igenom saker med en styrka som denna värld sällan har skådat, och om jag kunde så skulle jag sätta henne på den högsta av pedistaler för det. Hon skulle sitta där, så mycket högre upp än alla andra, just för att hon aldrig sett sig själv som en bättre människa än någon annan och heller inte uttryckt sig på det sättet. För om det är något min mamma har lärt mig, så är det att aldrig döma någon efter ett första intryck. Ja, om hon lärt mig något så är det att behandla människor såsom man själv vill bli behandlad.
Jag tror på karma pågrund av min mamma, men ibland kan jag tycka att saker och ting är orättvisa. Varför drabbas goda människor av onda ting? Varför händer de mest hemska av händelser just dem som minst förtjänar det? När jag tänker på det lite så tror jag att det faktiskt kan vara en gåva i sig att drabbas av motgångar. Först efter att du varit med om en tragedi, kan du förstå och vara känslomässigt delaktig i en annan. Jag tror att goda människor som min mamma är med om hemska saker för att få en inblick i hur världen kan se ut, och för att för all framtid veta att man aldrig någonsin ska göra narr av en människa som mår seriöst dåligt. För ni förstår, det finns så mycket som min mamma har åstadkommit, ting du bara kan tänka dig vara skapta av högre makter. När jag mådde som sämst var hon alltid där. Hon var min klippa när det stormade som mest och ibland förstår jag inte hur hon orkade. Men det är som sagt så att min mamma är stöpt ur en änglaform som är så mycket dyrare än guld och så mycket vackrare än hela världens alla soluppgångar.
Min mamma tog inte bara sig själv igenom vår katastrof, utan höll alltid armarna om mig, från början till slut. Hon hanterade inte bara sina egna tårar, utan torkade alltid mina också. Hon tog in all min ilska och besvikelse och förvandlade dessa till styrka. Hon tömde min kropp på förtvivlan, smärta och sorg och ersatte den med kärlek, lycka och ren livslust. Om inte det är änglalikt så säg.
Jag känner att jag är skyldig min mamma så mycket, och om jag kunde ge henne en gåva här i livet för att gottgöra henne så skulle jag ge henne förmågan att se sig själv genom mina ögon. Först då skulle hon förstå vilket värde hon har, hur mycket hennes liv är av betydelse för mig, hur speciell hon verkligen är. Först då skulle jag känna att jag fått chansen att visa henne hur lycklig jag är att hon är just min mamma.