Ännu en dag av trots, bråk och skrik har startat. Det slog mig att han kanske är såhär för att jag var borta hela förra helgen? Kanske tycker han att jag övergav honom och nu straffar mig för det? Vad tror ni, kan det vara så?
I sådana fall är han inte den enda som straffar. Själv skickade jag honom just i säng alldeles för tidigt för att han inte lyssnade när jag bad honom låta bli skåpet med alla dvd-boxar i. Nu sitter jag här med mitt kaffe och huvudet fullt av skam och skuldkänslor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar