children, don't stop dancing

KAOS, det är vad man kan kalla lägenheten med ett ord just nu. Älsklingen, Niklas och Kim har precis varit och plockat upp en bardisk, som efter mycket bök nu står i vårt kök. Alltså, den är så jäkla fin, helt sinnes är det.
Det började med att de plockade ihop köksbordet (som för tillfället står i hallen tillsammans med ungefär resten av lägenheten). Sedan skulle de då försöka få in själva disken. Tyvärr så är vårt trapphus bara anpassat för människor och grejer som är mindre än 50cm på bredden (både i hissen och själva trappan), så den idén var ju bara att glömma. Då kommer idioterna på att de ska "kasta" in skiten genom sovrumsfönstret. VISST, vi bor på första våningen, men det är ju inte direkt så att man kan ta ett kliv över fönsterbrädan och så är man ute. I alla fall, så gick det, efter ett tag... Då hade vi alltså en gigantisk träkoja i sovrummet. Jaha, sedan då? För att få bardisken till köket så måste man ta sig igenom en hall och ett vardagsrum, och jag måste medge att den resan var mycket intressant. Den bjöd på en hel del spänning och även lite skratt då och då. + öl hihihi. I efterhand inser jag att det inte är lika roligt längre, då vi har en hel del städning att ta itu med. Dock har jag dokumenterat hela händelsen, och bilder kommer då jag har tid!
Till dagen då, som har varit helt okej. Den började lite halvtaskigt med naturkunskap. I och försig var det väl ingen som räknade med att den lektionen skulle vara särskilt roande. Eller givande heller för den delen. Det kan lätt bli så när man är en klass som tycker om att prata (ALOT) och när man har en dement lärare... Ingen perfekt kombination kanske, nej.
Efter en och en halv timme av pina så hade vi religion, som idag, var mycket roligare! Frågesport om hinduismen kändes lite mer lättsamt. Men nu till det bästa; INSTÄLLD DRAMALEKTION! känner att jag inte behöver tillägga så mycket mer om den saken.
Okej, det var det näst bästa, det bästa var när klockan gled iväg mot fyra och det var dans för undervisning med mina barn. De är för söta faktiskt, och duktiga på att dansa är dem också. Nu är det bara en gång kvar på denna termin, men det är tuuuuur att dansen börjar igen till våren, så att jag har något att göra. I och försig känns det ibland som att jag inte riktigt hinner med allt, men man måste ju prioritera. På tal om, prio ett är ju min dennis, och om knappt två veckor firar vi hela två år tillsammans. puss på dig!
Nu inväntas massa massa träning i veckan och bar-invigning på lördag! HOJ